"Så ensam, så stark.Vad skulle hon annars kunna vara?

Styrkan var hennes livlina. Ansvaret hennes kall

Ensamheten hennes hemlighet.

Familjen skapade mening. Meningen hade brustit.

Han brukade gå med skjortan slängd över axeln

Snickra lite på lekstugan

Han köpte röd färg och ställde den på hyllan i garaget

Hon minns första barnet. Minns deras första semester.

Minns de första symtomen

Verkligheten tog över för snabbt

Hans skjorta på en galge. Lekstugan färglös.

Hans namn på en overklig sten

Hon drack kaffe vid fönstret varje morgon

Vårdade döda pelargoner. Samlade kraft från barnkramar.

Såg saknaden i den slitna korkmattan

Sorgen städades inte undan med legobitarna

Så stark, så trött. Vad skulle hon annars kunna vara?

Det här blir hennes sista minnen

Varje rynka har en egen historia

Någon rättar till kudden. Droppet kopplas bort.

Hon drack sin sista kopp kaffe igår

Andetagen saktar in. En livslång längtan är över.

Vid fotändan står han, med skjortan slängd över axeln och sträcker ut handen

Hon vänder sig om en sista gång och ser tillbaka på livet

Så stolt, så fri. Vad skulle hon annars kunna vara?"

/Katarina Brolin

(publicerad i "Poesi på en dag 2011")

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Tillbaka på stamkrogen. Jag är på väg uppåt i livet och jag tror det är därför jag trivs så bra här. På stamkrogen känner jag mig i toppform.  Utsikten skapar insikter. Jag ser längre än vanligt. Hör djupare än förr. Helges traktor är ty...

Det gäller att se vad man faktiskt klarat, inte bara vad man ännu inte lyckats med. Så nu påminner jag mej. Några av mina mål genom livet: Skriva en bok. Check! Vara med på bokmässan i Göteborg. Check! Spela in en skiva med egna texter. Check! Bo vid...

        Jaha. För två år sen flyttade jag in. Blev nybliven Södermalmsbo i andra hand. Nu måste jag flytta ut. Dags att packa igen. Plocka ner det som dolt de trasiga tapeterna. Städa bort mina egna spår. Lämna ytorna omärkta. Plocka ner fri...

Nyss och tjugotvå år sedan. Min dotter Sofie, ny i världen och ska snart uppleva sin allra första jul:   Nyss och tjugo år sedan. Min son Emil, ny i världen och är mitt i sin allra första sommar:   Det känns verkligen som nyss, bilderna frå...

  Min älskade syster Anna en sista aprildag för några, nej många år sen. Jag minns den här stunden så tydligt. Jag och min syster vid brasan. Familjen. Grannarna. Våren. Det känns som nyss. Men mycket har hänt. Jag flyttade hemifrån. Vår lillasyst...