Efter många vägar av mörker

fann jag en väg av ljus

Jag mötte en leende flicka

med flätor och småblommig blus

Säg mig, var har jag hamnat

Det känns som jag vart här förut

Det är hemvägen, svarade flickan

Du hittade hem till slut

/Kina Brolin

Det är inte alltid så enkelt, tycker många. Inte så självklart. Inte så svårt heller, enligt vissa. Livet alltså, hur man vill leva och vara. Det gäller bara att hitta rätt verktyg, sägs det. Rätt verktyg för att utvecklas. Hantera svårigheter. Stå ut med samhället. Hantera dig själv. Är det så? Är det så enkelt att det bara är att fylla verktygslådan med rätt grejer?

Jag har provat en hel del. Bankat med hammare. Knipsat med avbitare. Skruvat med stjärnmejsel. Pennan är mitt favoritverktyg, självklart. Men det finns ett till som är rätt bra att ha. En helt vanlig spade. Viktig. Betydelsefull. Hållbar. Många skottar snö för att lättare komma framåt. Gräver i trädgårdsland för att nåt ska växa. Rensar kattlådan från skit. Jag gräver i hjärtat. Nu och då och då. För att komma framåt. För att växa. För att rensa. Det finns samtalsterapi, piller, KBT, hypnos eller liknande samhällsbaserade försök till att hitta dej själv. Jag köper en spade istället. Och fortsätter använda pennan. Det tycker jag känns självklart.

/Kaktus Brolin